Livet är ett tv-spel

Inget har kunnat förbereda mig på allt jag går igenom. Samtidigt som jag vet att jag är förberedd, på ett mycket djupare plan har jag alla verktyg och kunskaper jag behöver för att möta mig själv.

Hur allt som uppstår är perfekt upplagt. Att livet är som ett tv-spel, där varje bana har en boss och att svårighetsgraden trappas upp för varje gång du förstått vad du ska göra.

Hela livet är olika processer, motstånd som är meningen att ge oss insikter och lärdomar om oss själva för att växa och landa i oss själva. Varje lärdom är ett lager som skalas av. Vi blir lättare och lättare samtidigt som vi blir mer och mer kraftfulla.

Sedan en vecka tillbaka har jag blivit medveten om en blockering i mitt rotchakra. Jag har ingen smärta eller fysisk åkomma, men känner det som att jag sitter på ett lock. Jag har frågat kroppen vad locket betyder, jag har försökt skicka mitt själsljus, källans ljus och moder jords healing genom locket, men det sitter bara tightare och inget svar har klingat.

Jag tog hjälp av en av mina fina vänner att kanalisera budskap till mig om blockeringen i rotchakrat och det som kommer fram är att jag nu är redo att öppna upp det här såret för att jag har de verktyg och den stabilitet som behövs för att kunna ta lärdom. Att blockeringen är ärr efter ett trauma från ett tidigare liv som jag fötts in med i detta livet, ett trauma som gjorde att jag helt stängde av mig själv och förlorade min identitet. När jag får de här orden till mig blir jag nyfiken, lugn och känner att de resonerar med mig. Jag vet att tiden är inne för nästa steg i min andliga utveckling och att de stegen alltid består i att möta ett mörker, ibland ett obehagligt och stort mörker, ibland ett snabbt övergående. Det kan vara skrämmande att stå inför de här trappstegen och många av oss backar instinktivt, även jag när det är större processer på gång. En tröst i detta är de här orden som en vis person sa till mig en gång:

"...Ju större rädsla, desto större lärdom ..."

Och det känns verkligen sant.

En av mina största rädslor är min egen storhet. Att kraften inuti mig är otämjbar och att jag inte kan kontrollera den. Att andra människor blir rädda för mig, avundsjuka på mig och väljer bort mig på grund av den kraften.

Jag är helt enkelt rädd för *illusionen om separation.

Den rädslan är en av mina största drivkrafter och har varit det i hela mitt liv.

Jag tror att nästan alla människor jag möter känner den här rädslan och att de flesta av dem inte är medvetna om den egentliga drivkraften bakom deras beteenden.

På grund av den här rädslan har jag alltid varit en snäll och hjälpsam person, som står ut med det mesta. Inklusive att bli helt överkörd och utnyttjad av andra.

Nu är den tiden över och förbi. Ingen sätter sig på mig, någonsin mer.

Blockeringen i rotchakrat är min boss på den här banan, nu ska jag hitta lösningen och ta med mig bossens energi till nästa level. "Det är dags att levela upp!"

Hur känner du? Kan du se att du drivs av rädsla i några av dina val och livsmönster?

Hur många år du än jobbat med dig själv kommer det alltid upp nya saker du behöver förstå och bearbeta eller släppa taget om. Det är livet. Det är hur du tar hand om det som avgör hur du mår och om du kommer vidare eller om du behöver återuppleva det igen- om du klarar bossen eller måste spela om banan...

Under våren erbjuder jag en kurs som handlar just om detta. Att titta på drivkraften och hitta in i dig själv för att kunna utvecklas och få fler verktyg till nästa bana... Oavsett var du är i din egen process så finns det fina insikter att få o kursen riktar sig till alla; till dig som nyss hittat till din andlighet, till dig som jobbat med dig själv i många år och alla däremellan. 

Du behöver bara ha med dig nyfikenheten och viljan om en förändring.

I ljus, kärlek & mycket humor, Ida

*(Illusionen om separation är en teori om att vi alla är ett. Ett med varandra och ett med Gud. Illusionen består i att vi hålls fångna i ett narrativ om att vi är separerade från varandra och Gud och att så länge vi hålls separerade är vi lättare att kontrollera, då vi hålls i rädsla. Ensamheten är en av våra största rädslor, då vi är beroende av varandra för att överleva).